Vem var Hilma af Klint? Utforska vår faktasida

Hilma af Klint målade världens första abstrakta konst – och ändå fick ingen se den under hennes livstid. Den svenska konstnären och mystikern skapade mer än 1 200 abstrakta verk med spiraler, organiska former och lysande färger redan från 1906, år innan Kandinsky, Malevich och Mondrian publicerade sina berömda abstraktioner. I dag är hon en av de mest omtalade konstnärerna i världen, och hennes posters pryder hem från Stockholm till New York.

Den här sidan ger dig hela bilden av vem Hilma af Klint var, hur hennes verk kom till, vilka av hennes tavlor som är mest kända – och hur du bäst stylar hennes konst i ditt hem.

Innehåll
↓ Vem var Hilma af Klint?
↓ De Fem – seansen och den andliga sökningen
↓ Paintings for the Temple (1906–1915)
↓ De tio största – livets fyra stadier
↓ Andlighet, dualism och färgernas språk
↓ Arvet som gömdes – och återfanns
↓ Guggenheim 2018 – världens ögon öppnades
↓ Hilma af Klint hemma – styling och placering
↓ Kronologi – Hilma af Klints liv och verk
↓ Vanliga frågor om Hilma af Klint

Vem var Hilma af Klint?

Hilma af Klint föddes den 26 oktober 1862 i Solna, Sverige, i en välbärgad adelsfamilj med djupa kopplingar till den svenska flottan. Hennes far var kapten och hennes morfar sjömilitär – en bakgrund av ordning, precision och vidsträckta horisonter. Hon visade tidigt konstnärliga anlag och fick möjlighet att studera vid Tekniska skolan i Stockholm och sedan vid Kungliga Konsthögskolan, som hon avslutade 1887 med utmärkta betyg.

Snabbfakta: Hilma af Klint (1862–1944) var en svensk konstnär och mystiker som i dag betraktas som en av pionjärerna bakom abstrakt konst i västerländsk konsthistoria. Hennes serie "Paintings for the Temple" (1906–1915) skapades innan Kandinskys och Mondrians kända abstraktioner. Hennes verk finns på Moderna museet i Stockholm och Stiftelsen Hilma af Klints Verk förvaltar hennes arv.

Under sin yrkeskarriär var af Klint känd och anlitad som porträttmålare och illustratör, med bland annat botaniska teckningar för veterinärinstitutet och porträtt av framstående svenska familjer. Hon hade en egen ateljé i Stockholm och tjänade gott på sina beställningsarbeten – ett välordnat, respekterat och ekonomiskt bärkraftigt konstnärsliv. Men vid sidan av detta offentliga yrkesliv bedrev hon ett hemligt, radikalt konstnärskap som hon dolde för omvärlden under hela sin livstid. Inga gallerister såg verken, inga kritiker kommenterade dem, och hennes nära vänner i De Fem var de enda som visste om deras existens. Det var detta hemliga verk – de andliga abstraktionerna – som kom att förändra konsthistorien långt efter hennes bortgång och som i dag med rätta definierar hennes centrala och avgörande plats i konsthistoriens kanon.

De Fem – seansen och den andliga sökningen

Spiritism och teosofi

År 1896 bildade Hilma af Klint en sluten krets med fyra andra konstutbildade kvinnor: Anna Cassel, Cornelia Cederberg, Sigrid Hedman och Mathilda Nilsson. Gruppen kallades De Fem (Die Fünf) och möttes regelbundet för seansen, bön och meditation. De var djupt påverkade av tidens andliga rörelser – framför allt teosofin som grundades av Madame Helena Blavatsky och som sökte en syntes av västerländsk mystik, österländsk filosofi och naturvetenskap.

De Fem höll seansen i syfte att ta kontakt med vad de kallade "de höga mestrarna" – andliga entiteter som de trodde kunde förmedla kunskap om universum och människosjälens natur. Under dessa möten noterade de noggrant de budskap de ansåg sig ta emot, och samlade gradvis ihop ett material som kom att ligga till grund för Hilmas visuella verk.

Rudolf Steiner och antroposofi

År 1908 besökte Rudolf Steiner, grundaren av antroposofin och waldorfpedagogiken, Stockholm. Hilma af Klint deltog i hans föreläsningar och knöt kontakt med honom – ett möte som kom att påverka hennes konst djupt. Steiner förespråkade en andlig vetenskap som sökte förena materialism och spiritualitet, och hans idéer om färgers och formers djupare mening stärkte af Klints övertygelse om att konsten kunde vara ett medium för andlig kommunikation. Hon visade honom sina abstrakta verk under ett besök, men han var skeptisk och menade att de var för tidigt skapade för att världen skulle förstå dem. Den kommentaren förstärkte hennes beslut att hålla verken dolda.

Paintings for the Temple (1906–1915)

Uppdraget från de höga mestrarna

År 1904 fick Hilma af Klint, enligt sin egen berättelse, ett uppdrag av de höga mestrarna att fylla ett tempel med konst. Mellan 1906 och 1915 skapade hon 193 verk samlade under titeln "Paintings for the Temple" – ett av de mest ambitiösa och enhetliga konstnärliga projekten i europeisk konsthistoria. Verken är delade i flera underserier, och varje serie utforskar ett specifikt andligt eller filosofiskt tema: dualiteten mellan manligt och kvinnligt, evolutionens spiral, atomens kärna, kärlekens olika former.

Det slående med dessa verk är att de är obestridligt abstrakta och fullständigt moderna – en svindlande tanke när man betänker att de skapades 1906 till 1915, det vill säga vid exakt samma tid eller till och med före de verk av Kandinsky (1910), Malevich (1915) och Mondrian (1917) som traditionellt kallas de första abstrakta konstverken. Frågan om vem som faktiskt var "först" med abstrakt konst är en av konsthistoriens mest diskuterade, och Hilma af Klint är i dag en stark kandidat.

Verken som inte fick visas

Hilma af Klint sade i sitt testamente att "Paintings for the Temple" inte fick visas för allmänheten förrän minst 20 år efter hennes bortgång. Hon dog 1944, vilket innebar att verken inte fick visas offentligt förrän 1964 som tidigast. I praktiken dröjde det ännu längre – det var inte förrän 1986 vid utställningen "The Spiritual in Art" på Los Angeles County Museum of Art som verken visades offentligt för en bredare publik. Ef Klints släkt förvarade verken omsorgsfullt i decennier, övertygade om att världen med tiden skulle vara redo att ta emot dem.

De tio största – livets fyra stadier

"De tio största" (The Ten Largest, 1907) är af Klints mest kända och älskade verk och de som reproduceras mest som posters och tryck. Det är tio monumentala dukar – var och en mer än tre meter hög och drygt två meter bred – som skildrar människolivets fyra stadier: barndom, ungdom, vuxenliv och ålderdom. Verken i barndomssektionen domineras av varma gula, orange och rosa toner med flödande organiska former; ungdomssektionen är grönare och fräschare; vuxenlivet mer komplext och tätt; och åldersdomen lugnare och blåare.

Motivens organiska spiraler, abstrakta blomformer och svepande kurvor har en slående likhet med moderna designtrender och med den biologiska natur de är inspirerade av. Det är dessa verk som gör af Klint till en konstnär vars abstraktioner känns lika relevanta i dag som för mer än hundra år sedan. En stor Hilma af Klint-poster från De tio största-serien är ett av de starkaste och mest samtalsingivande konstval du kan göra för ditt hem – ett verk som väcker nyfikenhet, skapar stämning och som bär på en historia som de allra flesta ännu inte känner till fullt ut.

Andlighet, dualism och färgernas språk

För Hilma af Klint var färg aldrig dekorativ – det var ett symbolspråk. I hennes system representerade gult det manliga, det solbelysta och det rationella; blått det kvinnliga, det djupa och det andliga. Orange och rosa var förbindelsen mellan de två principerna. Grönt stod för naturen och livet. Svart och vitt representerade ytterligheterna av materia och ande. Spiralen – en av hennes mest använda former – symboliserade evolution och liv i rörelse.

"Bilderna skapades direkt genom mig, utan föregående teckningar och med stor kraft. Jag visste inte vad målningarna skulle föreställa – men ändå arbetade jag snabbt och säkert utan att ändra ett enda penseldrag." – Hilma af Klint om skapelseprocessen

Dualismen genomsyrar hela hennes produktion – den beständiga dialogen mellan det manliga och det kvinnliga, det jordiska och det andliga, det synliga och det osynliga. I hennes verk gestaltas dessa motsatser inte som konflikter utan som ömsesidigt beroende principer som slingrar sig samman i spiraler och blomformer. Det är en kosmologi utformad som bildkonst, och det är en av anledningarna till att hennes verk fungerar så starkt i moderna hem – de bär på en inre logik och balans som ögat känner igen, även om man inte kan förklara den.

Spiralen är hennes allra mest återkommande symbol och bär en djup, universell resonans. Den dyker upp i naturen – i DNA:ts dubbelspiral, snäckornas skalhus och galaxernas armar – och i mystik och filosofi världen över. Hennes botaniska bakgrund, de år hon tillbringade med att minutiost avbilda växter för veterinärinstitutet, syns tydligt i de organiska formerna. Spiralerna, bladformerna och de sväpande kurvorna är sublimerade naturobservationer omvandlade till andliga symboler – vilket gör hennes abstraktioner djupare och mer förankrade i den visuella världen än de kanske verkar vid första anblick.

Arvet som gömdes – och återfanns

Hilma af Klint dog den 21 oktober 1944 i Djursholm utanför Stockholm, 81 år gammal, i en bilolycka. Hon lämnade efter sig mer än 1 300 verk och 125 anteckningsböcker fyllda med symboler, texter och scheman. Allt detta förvaltades av hennes brorson Erik af Klint och sedan av Stiftelsen Hilma af Klints Verk, som i dag har sitt säte i Stockholm och ansvarar för att hennes arv tillgängliggörs på ett värdigt sätt.

Tips: Hilma af Klints verk är sedan 2014 i det offentliga domänet i EU, vilket innebär att hennes motiv kan reproduceras fritt. Detta har gjort hennes konst tillgänglig som tryck och posters för ett bredare publik – ett ironiskt men passande slut för en konstnär vars verk var avsedda att döljas under hennes livstid men att nå ut till världen efteråt.

Det var utställningen "The Spiritual in Art: Abstract Painting, 1890–1985" på LACMA i Los Angeles 1986 som för första gången presenterade hennes verk för en internationell publik. Men det riktiga genombrottet kom inte förrän 2018, när Guggenheimmuseet i New York ägnade henne en stor retrospektiv utställning. Reaktionen var överväldigande.

Guggenheim 2018 – världens ögon öppnades

Utställningen "Hilma af Klint: Paintings for the Future" på Guggenheim Museum i New York öppnade oktober 2018 och var planerad att pågå till februari 2019. Den blev en kulturfenomen. Fler än 600 000 besökare strömmade in – en rekordnivå för en utställning med en enda konstnär i museets historia. Kritikerna var nästan unisona i sin beundran, och sociala medier översvämmades av bilder från utställningens spiralformade galleri med de monumentala "Paintings for the Temple"-verken.

Utställningens budskap var lika tydligt som det var omvälvande: konsthistorien hade berättat fel. Abstrakt konst hade inte börjat med Kandinsky 1910 eller Mondrian 1917 – det hade börjat med en svensk kvinna i Stockholm som målade i hemlighet och som förstod att hennes samtid inte var redo att ta emot hennes verk. Guggenheim-utställningen omskrev inte bara Hilma af Klints plats i konsthistorien – den omskrev konsthistorien i sig och satte igång en global diskussion om vems berättelse som fick höras och vems som tystades ned. Flera stora konstmuseer öppnade nu sina arkiv och forskade aktivt om glömda konstnärer, och af Klint blev en symbol för en bredare rörelse att omvärdera och nyskriva konsthistoriens kanon. Mer om hennes arbete och den löpande forskningen kring henne hittar du via Moderna museet i Stockholm och på Google Arts & Culture.

Hilma af Klint hemma – styling och placering

Motiv och rum

Hilma af Klints konstnärskap erbjuder en rad motiv som passar olika rum och stilar. De stora, spiralformade "Ten Largest"-verken i varma gula och orange toner passar utmärkt i ett vardagsrum eller en öppen planlösning – de har en energi och glädje som välkomnar och värmer. De blå och violetta verken från "Svanen"-serien och "Duvan"-serien är lugnare och mer kontemplativa, och fungerar bäst i sovrum eller arbetsrum. Titta gärna på Bozettos urval av Hilma af Klint-posters och välj utifrån det rum och den känsla du söker.

Ramar, storlek och kombination

af Klints verk är stora i sin originalform och de bär en stark symmetri och balans som kräver utrymme för att slå ut fullt. Välj ett format på minst 50×70 cm – gärna 70×100 cm – och häng det ensamt på en ren, ljus vägg. En enkel svart eller vit smal ram fungerar utmärkt; hennes färgstarka kompositioner behöver inte mer ram än så. Om du vill bygga en tavelvägg rekommenderar vi att para Hilma af Klint med abstrakt konst i liknande organsika former och varma paletter – se guiden till tavelväggar för konkreta kombinationstips. Bozettos ramkollektion har tunna profiler i svart och naturlig ask som är utmärkta för abstrakt konst.

af Klints konst passar lika bra i ett minimalistiskt skandinaviskt hem som i ett färgstarkare och mer eklektiskt. Det som förenar alla hem som fungerar med hennes verk är ljus och luftighet – hennes spiraler behöver andrum. För mer inspiration, läs guiden till abstrakta posters och utforska fler kända konstnärer i Bozettos kollektion.

Kronologi – Hilma af Klints liv och verk

1862 – Hilma af Klint föds den 26 oktober i Solna, i en adelsfamilj med rötter i den svenska flottan. Fadern är kapten, och familjen tillbringar somrarna vid Adelsö på Mälaren – en plats som ger henne ett tidigt förhållande till vatten, natur och det oändliga.

1882–1887 – Studerar vid Tekniska skolan och Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Utexamineras med höga betyg och börjar arbeta som porträttmålare och illustratör, bland annat med botaniska teckningar för Veterinärinstitutet.

1896 – Bildar gruppen De Fem tillsammans med fyra kollegor. Gruppen håller regelbundna seansen och noterar noggrant de andliga budskap de anser sig ta emot.

1904–1906 – Får, enligt sin berättelse, ett uppdrag av "de höga mestrarna" att fylla ett tempel med konst. Börjar 1906 arbeta intensivt på de abstrakta verk som kommer att kallas "Paintings for the Temple".

1906–1915 – Skapar 193 verk i serien "Paintings for the Temple", inklusive "De tio största" (1907) och serierna "Svanen", "Duvan" och "Atomserien". Verken är abstrakta, symboltunga och monumentala – och hålls helt hemliga för omvärlden.

1908 – Möter Rudolf Steiner under hans Stockholmsbesök. Visar honom sina hemliga verk. Han är imponerad men tveksam till att världen är redo för dem, vilket förstärker hennes beslut att inte visa dem offentligt.

1920–1930-talet – Fortsätter att måla och skriva i sina anteckningsböcker. Gör resor, bland annat till dala-Husby i Dalarna och till Rudolf Steiners antroposofiska center i Dornach, Schweiz.

1944 – Hilma af Klint dör den 21 oktober i Djursholm, 81 år gammal, efter en bilolycka. I sitt testamente anger hon att verken inte ska visas offentligt förrän minst 20 år efter hennes bortgång.

1986 – Första gången hennes abstrakta verk visas för en bredare internationell publik, vid utställningen "The Spiritual in Art: Abstract Painting 1890–1985" på LACMA i Los Angeles.

2013 – Moderna museet i Stockholm visar en stor retrospektiv utställning som väcker stort intresse i Skandinavien och öppnar en ny fas i forskningen kring hennes verk.

2018–2019 – "Hilma af Klint: Paintings for the Future" på Guggenheim Museum i New York. Över 600 000 besökare – rekord för en soloutställning i museets historia. Konstvärlden omvärderar abstrakt konsthistoria.

Vanliga frågor om Hilma af Klint

Utforska Hilma af Klint hos Bozetto

Hilma af Klint är mer än en konstnär – hon är en påminnelse om att de viktigaste rösterna ibland hörs sist. Hennes verk lever nu, hundra år efter att de skapades, i hem runt om i världen – i posters och tryck som för hennes spiraler och färgfält in i moderna vardagsrum och sovrum. Det är en försenad men verklig uppfyllelse av hennes avsikt.

Se hela Bozetto-kollektionen med Hilma af Klint-posters och välj det motiv som talar till dig. Vill du läsa mer om hennes fascinerande konst och konkret inredningsinspiration, hittar du mer i guiden till Hilma af Klints färgstarka konst.