Vincent van Gogh – postimpressionalism, solrosor och ett liv i färg
Vincent van Gogh (1853–1890) är postimpressionismens mest igenkända konstnär och en av konsthistoriens mest studerade och älskade gestalter. Under en intensiv karriär på knappt tio år – de flesta utan ekonomisk framgång, utan berömmelse, och under tilltagande psykisk ohälsa – producerade han ca 900 oljemålningar och mer än 1 100 teckningar och studier. I dag är hans verk bland de mest reproducerade och mest auktionerade i världen.
Den här sidan samlar allt väsentligt om Van Goghs liv, teknik, viktigaste verk och konsthistoriska arv. Du hittar också information om var hans originalverk finns och hur hans motiv fungerar som väggkonst i moderna hem.
Innehåll
↓ Vem var Vincent van Gogh?
↓ Livsperioderna – från Nederlanderna till Frankrike
↓ Van Goghs viktigaste verk och serier
↓ Arles, Gauguin och Det gula huset
↓ Van Goghs teknik och färgpalett
↓ Breven till Theo – ett unikt konsthistoriskt dokument
↓ Arv och inflytande på modern konst
↓ Van Gogh som väggkonst – att välja rätt motiv
↓ Tidslinje – Van Goghs liv och verk
↓ Vanliga frågor om Vincent van Gogh
Vem var Vincent van Gogh – liv och bakgrund
Vincent Willem van Gogh föddes den 30 mars 1853 i Zundert, en liten stad i provinsen Noord-Brabant i Nederländerna. Hans far, Theodorus van Gogh, var protestantisk pastor; modern, Anna Cornelia Carbentus, var bokbindarens dotter och hade ett intresse för konst och litteratur. Vincent var äldste barnet av sex syskon, varav brodern Theo – fyra år yngre – kom att bli avgörande för hans liv och karriär.
Van Gogh provade flera yrken innan han fann sitt kall som konstnär. Han arbetade som konsthandlare för firman Goupil & Cie i Haag, London och Paris från 1869 till 1876 – ett arbete han skötte väl men allt mer tappade intresset för. Sedan följde perioder som lärare i England, missionär bland gruvarbetare i det belgiska Borinage och bibelstudent i Bryssel. Det var inte förrän 1880, vid 27 års ålder, som han bestämde sig för att bli konstnär.
Snabbfakta: Född 30 mars 1853, Zundert, Nederlanderna. Avled 29 juli 1890, Auvers-sur-Oise, Frankrike (37 år). Nationalitet: nederländsk. Stil: postimpressionalism. Produktion: ca 900 oljemålningar, ca 1 100 teckningar/studier. Aktiva karriären: ca 10 år (1880–1890). Viktigaste museer: Van Gogh Museum (Amsterdam), Musée d'Orsay (Paris), Museum of Modern Art (New York). Sålde ett enda verk under sin livstid: De rode wijngaard (Det röda vingårdslandskapet), 1888, för 400 franc.
Livsperioderna – från Nederlanderna till Frankrike
Van Goghs karriär är komprimerad till tio år men genomgår en dramatisk stilistisk transformation som konsthistoriker brukar dela upp i fyra tydliga perioder, knutna till geografi och livssituation.
Den Nederländska perioden (1880–1886) börjar i Etten och Haag, fortsätter i Drenthe och avslutas i Nuenen. Här utvecklar Van Gogh sin förmåga som tecknare och lanserar sin första mogna stilfas med en mörk, jordig palett influerad av 1600-talets holländska mästare. Det är en konst om lantarbetare, vävare och fattiga familjer. Höjdpunkten är Potatisätarna (1885) – ett avsiktligt mörkt och strukturerat verk som Van Gogh betraktade som sitt viktigaste från perioden.
Parisioden (1886–1888) är transformationens period. Van Gogh flyttar till Paris och bor hos Theo, som nu arbetar för konsthandlaren Boussod, Valadon & Cie. I Paris möter han impressionisterna – Pissarro, Degas, Toulouse-Lautrec, Signac och Gauguin. Han studerar japanskt träsnitt intensivt, besöker utställningar, experimenterar med pointillismens teknik och byter ut den mörka paletten mot lysande, rena färger. Mer än 200 målningar tillkommer under de drygt två åren i Paris.
Arles (1888–1889) är Van Goghs mest produktiva period och den som genererat hans mest kända verk. Han söker sig till södra Frankrike i februari 1888 med en vision om ett konstnärskollektiv – ett "atelierernas ateljé" – i det gula huset på Place Lamartine i Arles. Här målar han Solrosorna, Sovkammaren i Arles, Nattkaffé och mer än 200 verk på knappt 15 månader.
Saint-Rémy och Auvers (1889–1890) är de sista perioderna. Efter den psykiatriska krisen i Arles låter Van Gogh sig frivilligt inläggas på Saint-Paul-de-Mausole i Saint-Rémy-de-Provence. Här målar han Stjärnklar natt (1889) och Iriserna. Hans sista period i Auvers-sur-Oise, under läkare Paul Gachets tillsyn, varar drygt 70 dagar – ändå producerar han mer än 70 målningar. Den 29 juli 1890 dör han av en skottskada.
Van Goghs viktigaste verk och serier
Van Goghs produktion är intensiv och sammankopplad med hans livssituation på ett sätt som är ovanligt även i konsthistorisk jämförelse. Verk och biografi är svåra att separera, och det är delvis det som gör hans konst så angelrägen för en bred publik.
Potatisätarna / De Aardappeleters (1885)
Van Goghs mest ambitiösa verk från den nederländska perioden. Fem bondfolk vid ett bord i oljelampornas sken. Paletten är avsiktligt mörk – potatisfärgad, sa Van Gogh – och ansiktena är grova och outsmyckade. Han ville att målningen skulle lukta av jord och potatis, inte av parfym. Verket ägs i dag av Van Gogh Museum i Amsterdam.
Solrosor / Zonnebloemen (1888–1889)
Van Gogh målade totalt fem solrosmålningar i Arles under sommaren 1888, tänkta att dekorera det rum där Paul Gauguin skulle bo i Det gula huset. Solrosorna är nu bland de mest reproducerade konstverken i världen och ett signaturnyckelord för Van Goghs palett: de starka kadmiumgula tonerna mot en mellanblå bakgrund. En av versionerna såldes 1987 för 39,9 miljoner dollar – då ett rekord – och ägs i dag av The National Gallery i London.
Stjärnklar natt / De sterrennacht (1889)
Målad i juni 1889 från fönstret på Van Goghs rum i asylen Saint-Paul-de-Mausole utanför Saint-Rémy. Den virvlande natthimlen, den gungande cypressens och byn i dalen är målade med Van Goghs mest expressiva, rörliga penseldrag. Verket tillhör Museum of Modern Art i New York och betraktas som ett av de mest kända konstverken i världen.
Mandelblomning / Amandelbloesem (1890)
Målad i februari 1890 på nyheten om att brodern Theo fått en son – uppkallad Vincent Willem efter konstnären. Mandelblomningen är månad ovan ett blå-turkost plan med en japanskt influerad komposition: grenar som sträcker sig diagonalt mot bildens kanter, blommor mot en fri himmelsbakgrund. Det ägs av Van Gogh Museum i Amsterdam.
"Jag drömmer om att måla, och sedan målar jag mina drömmar." – Vincent van Gogh, i ett brev till Theo, 1888
Arles, Gauguin och Det gula huset
I februari 1888 lämnade Van Gogh Paris och sökte sig söderut till Arles i Provence. Han hyste en vacker illusion om att bilda ett konstnärskollektiv – en "söderns ateljer" – i det gula huset vid Place Lamartine som han hyrt. Han ville att Gauguin och andra konstnärer skulle flytta dit. Theo lovade ekonomiskt stöd. Gauguin tackade ja och anlände i oktober 1888.
Samarbetet varade i nio intensiva veckor. De målade, diskuterade, argumenterade. Gauguin var mer sinteserande och minnesinriktad i sitt måleri; Van Gogh mer direkt och sinnlig inför motivet. Spänningarna eskalerade. Den 23 december 1888 – den exakta händelsekedjan är fortfarande historiskt omtvistad – skadade Van Gogh sin vänstra öra och förde det till en kvinna vid ett lokalt bordell. Gauguin lämnade Arles dagen efter och de träffades aldrig mer.
Trots, eller snarare mitt i, den psykiatriska krisen var Arles-perioden Van Goghs mest skapande. På knappt femton månader producerade han mer än 200 oljemalerier och ett stort antal teckningar.
Van Goghs teknik och färgpalett
Van Goghs teknik är omedelbart igenkänningsbar: tjockt pålagd färg (impasto), rörliga penseldrag som skapar en nästan taktil textur på duken, och starka komplementfärgkontraster. Han lade ibland färgen direkt från tuben utan penselmedverkan, och i vissa målningar är färgskiktet centimetertjockt.
Under den nederländska perioden arbetade han med en mörk, jordig palett av ockra, brun, grön och svart. I Paris skiftade han radikalt mot en ljus, ren palett. I Arles nådde han sin koloristiska höjdpunkt: starka kadmiumgult, koboltblått, vibrerande emeraldgrönt, djupt cyanblått och intensivt vermilionrött. Han använde komplementfärger för att skapa visuell spänning.
Tips för inredning: Van Goghs starka färger – solrosgult, koboltblått, djupgrönt – kräver ett rum som tål ett uttalat koloristiskt fokus. Solrosor- eller Stjärnklar natt-motiv fungerar bäst som solitär snarare än i ett tätt galleri. Välj en neutral omgivning: vita eller ljusbeige väggar, enkla möbler, naturmaterial. Se Bozettos Van Gogh-kollektion. Se även tips om vilka Van Gogh-motiv som passar bäst i olika rum.
Breven till Theo – ett unikt konsthistoriskt dokument
Van Gogh förde en extraordinär brevkorrespondens under hela sin aktiva period. Uppskattningsvis 820 brev till brodern Theo bevarades och publicerades postumt. I breven beskriver Van Gogh varje målning han arbetar med: motivvalet, färgsättningen, vad han ville åstadkomma och hur han misslyckades eller lyckades. Han redogor för sin vision av vad färg kan göra: inte avbilda verkligheten utan förmedla känslan av verkligheten.
Breven till Theo är tillgängliga i sin helhet på Van Gogh Museums webbplats med original, transskription och kommentarer.
Arv och inflytande på expressionismen och modern konst
Van Gogh dog 1890 nästan fullständigt okänd. Det var hans brors hustru, Jo Bonger-van Gogh, som efter Theos dödsfall sex månader senare drev på för att göra Vincents verk kända. Den tyska expressionismen, som slog igenom kring 1905 med grupper som Die Brücke och Der Blaue Reiter, pekade direkt på Van Gogh som föregångare och förebild. En djupare genomgång av konsthistorisk kontext finns på Google Arts & Culture.
Van Gogh som väggkonst – att välja rätt motiv för ditt hem
Solrosorna är det mest universella valet: det starka kadmiumgula mot blå bakgrund är igenkännbart och fungerar i de flesta rum med neutrala väggar. Mandelblomningen är det mjukaste av Van Goghs kända verk och ett utmärkt val för sovrum eller barnrum. Fler motiv för barnrum finns i Bozettos barnrumskollektionen.
Se hela Van Gogh-kollektionen hos Bozetto och samlingen av kända konstnärer. Läs mer om hur du kombinerar konstnärer i tavelväggsguiden.
Tidslinje – Vincent van Goghs liv och viktigaste verk
1853 – Vincent Willem van Gogh föds den 30 mars i Zundert, Noord-Brabant, Nederlanderna.
1869–1876 – Arbetar som konsthandlare för Goupil & Cie i Haag, London och Paris.
1880 – Besluter sig för att bli konstnär. Brevkorrespondensen med Theo börjar.
1881–1885 – Arbetar i Etten, Haag och Nuenen. Målar Potatisätarna 1885.
1886–1888 – Bor i Paris. Möter impressionisterna. Palett skiftar radikalt. Producerar mer än 200 målningar.
1888 – Reser till Arles. Målar Solrosorna, Sovkammaren, Nattkaffét. Gauguin anländer i oktober. Den 23 december – öraincidenten. Gauguin lämnar Arles.
1889 – Frivillig inläggning på Saint-Paul-de-Mausole i Saint-Rémy. Målar Stjärnklar natt i juni. Iriserna. Ca 150 målningar totalt under vistelsen.
1890 – Februari: målar Mandelblomningen. Maj: reser till Auvers-sur-Oise. Producerar mer än 70 målningar på 70 dagar. Den 29 juli dör han av en skottskada, 37 år gammal.
1973 – Van Gogh Museum öppnar i Amsterdam. Äger ca 200 målningar, 500 teckningar och 750 brev.
Relaterade konstnärer
Frida Kahlo – samtida med Van Gogh i den postimpressionistiska traditionen av intensivt personliga verk – delar hans öde som konstnär vars storhet erkändes sent och vars bildspråk blivit globalt ikoniskt.
Van Goghs konst förstås bäst i relation till dem han delade sin tid med. Claude Monet var Van Goghs samtida under Paris-perioden – impressionismens ljus och färgfrihet lade grunden för Van Goghs eget uttryck. Henri Matisse fördjupade det Van Gogh börjat: att använda färg som känslans direkta språk. Hilma af Klint delade Van Goghs sökande efter konstens andliga dimension. Se hela Van Gogh-kollektionen och guiden till Van Gogh-posters i hemmet. Se även Bozettos kompletta guide till impressionismen. Se hela Bozettos Kunskapsbank för en samlad översikt av konstnärer, konströrelser och inredningsguider.
Vanliga frågor om Vincent van Gogh
→ Se hela Van Gogh-kollektionen – solrosor, mandelblomning och stjärnklar natt i format från 30×24 cm till 100×70 cm. Fri frakt över 499 kr.